Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Ideella föreningar kräver mycket tid i anspråk från ideellt arbetande personer. För närvarande är det inte lätt att förmå människor att ställa upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen då det är mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstå hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mål och vi har ställt oss frågan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetära resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vårt syfte ville vi göra en undersökning av en samhällsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivå, distriktsnivå och lokala nivå.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhåller sig till och anpassar sin redovisning till rådande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jämföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkätundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hållt intervjuer samt studerat utvalda föreningars årsredovisningar. Våra slutsatser är att ideella föreningar är oftast begränsat skattskyldiga. Ideella föreningar använder inte sin redovisning aktivt för att bli begränsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som ställs för att erhålla en förmånlig skattesituation..

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Sekretessbelagd.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes.

Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation?? Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation.

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt från små sällskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar är att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot näringsdrivande företag är pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mål i sig. Syftet med vår uppsats är för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mål och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer årsredovisningslagen. För det andra, om så bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannämnda kapitalen kan förvaltas för att på bästa sätt uppfylla verksamhetens mål.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nämligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi använt intervjuer och enkäter. Slutsatsen är att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar på olika nivåer på grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hänsyn till de ideella förutsättningarna..

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.